Kindergarten
Sverige
Sverige bygger till största del på en socialdemokratisk välfärdsmodell. vi har en stor offentlig sektor som säkerställer en viss levnadsnivå för alla individer. Grunden är att alla kan ta del av välfärden- systemet är alltså generellt (sekovast, välfärd). Utbildning är tex gratis för alla oavsett förmögenhet/inkomst (skolverket, Mer om avgifter i skolan rev, sid 1, 2015), barnbidraget är lika stort för alla . Det är alltså inte inkomstprövat och en behöver inte ens ansöka (försäkringskassan, 2016). Delar av välfärdssystemet, tex försörjningsstöd, är dock inkomstprövat, och det görs en regelbunden bedömning om man är berättigad stödet eller ej (socialstyrelsen). Sveriges skattetryck är det 6:e högsta av alla OECD länderna med 43,3% (OECD, 2015).
Du börjar på förskola när du är ca 18 månader gammal (scb, barn börjar tidigare i förskola, sid 1, 2006). Förskola är inte obligatoriskt i sverige men väldigt populärt (skolverket, skolformer och annan verksamhet, 2016-02-29). Det finns fristående och kommunala Förskolor i sverige- dessa har samma kommunala kö (skolverket, så fungerar förskolan, 2016-04-08). En måste betala en viss egen avgift- denna varierar beroende på ditt hushålls totala inkomst och hur många barn du har (stockholms stad, avgifter och inkomst, 13/12-2016). Förskola är i sverige en generell välfärdstjänst som alla kan ta del av. Vi i Sverige lägger 5,4% av vår BNP på utbildningsväsendet (OECD, 2016).
Nya Zeeland
Nya Zeelands välfärdsmodell är till största del baserat på Liberalism och är selektiv. Vi kan se detta genom att bland annat titta på deras skolsystem. Nya Zeeland har både kommunala, “fristående” och privata skolor. De privata skolorna är dock väldigt dyra och kostar ca 20000 NZD per år vilket motsvarar ca 130000 kr. De kommunala skolorna är gratis men barnets vårdnadshavare förväntas fortfarande att betala ca 250-650 NZD per termin (newzealandnow, childcare and preschool) , vilket motsvarar ca 1600-4200 kr. Det finns även skolor som är finansierade av staten men som ofta kostar pengar ändå, dessa skolor är oftast religiösa eller använder specifika pedagogiska metoder (newzealandnow,childcare and preschool). En viss del av Nya Zeelands välfärdstjänster styrs av välgörenhet (delar av äldreomsorg/hemtjänst, ambulanstjänster, etc) som i sin tur ofta styrs av de som har mer pengar än normalt, det är alltså privata organisationer som kan gå med vinst (Una Cunningham, 23/11-2016). Andra delar av välfärden, som till exempel vården finansieras i stor utsträckning av det offentliga. Primärvården drivs av privata aktörer men det offentliga finansierar, det finns en allmän olycksfallsförsäkring som ger billigare besök till vården och som täcker en del kostnader för privat specialistvård (Kelso, Nya Zeeland ur ett barnhälsoperspektiv - ett välfärdsland för vissa?, sid 6, 2012). Tidigare var nya zealand känt som ett land med ett stort socialt skyddsnät men nu har de sociala klyftorna ökat. På 90-talet var arbetslösheten och bidragsberoendet högt och en drog kraftigt ned skyddsnäten för att öka invånarnas vilja att arbeta. De jobb som skapades var dock i låglöne branscher som service och handel, detta ledde till ökade sociala klyftor som finns än idag (Kelso, Nya Zeeland ur ett barnhälsoperspektiv - ett välfärdsland för vissa?, sid 6, 2012). Nya Zeeland har ett skattetryck som ligger på 32,8% och ligger under det genomsnittliga skattetrycket för oecd länder (OECD, 2015).
Förskola i nya zeeland är betalt av staten 20 timmar per vecka för barn mellan 3 och 4 år. Om barnet spenderar mer än 20 timmar per vecka på förskolan måste föräldrarna betala- oftast timvis vilket brukar kosta ca 4-6 NZD per timme (newzealandnow.gov) vilket motsvarar 26-39 kr. Beroende på inkomst och barnens ålder kan en få hjälp med dessa kostnader (www.govt.nz, 31/10-2016). Det är alltså ett selektivt system eftersom bara de som verkligen behöver kan få hjälp från staten, men samtidigt är de tjugo timmarna generella eftersom de erbjuds alla utan kostnad. Nya zeeland lägger 6,5% av sitt BNP till utbildningskostnader (OECD, 2016).
Jämförelse
Förskola är varken obligatoriskt i sverige eller Nya Zeeland. Skolplikten startar inte heller förrän du börjar 1:a klass (när du är 6-7 år) i båda länderna. Båda länderna har satsat på en välutvecklad förskola för att bädda för en pedagogisk ingång till grundskolan.
I sverige kan du ta del av systemet när ditt barn bara är 18 månade medan i Nya Zeeland måste en vänta tills barnet är 3. I nya zeeland kan familjer bli ombedda att donera pengar till förskolan, vilket aldrig händer i sverige.
Välfärden i nya zeeland verkar vara mer nedrustad än sveriges, men just när det gäller förskola tänker länderna lika, att förskolan ska vara en skola som förbereder för grundskolan.
Analys
En av de stora fördelarna med förskolesystemet i sverige är att kvinnor snabbt kan komma ut i arbetslivet igen eftersom barn vid en tidig ålder kan börja på förskola. Systemet gynnar även fattiga eftersom även de kan komma ut i arbetslivet igen snabbt samt att avgiften för förskola i sverige inte har ett fast pris utan beror på hur mycket du tjänar. Rika personer gynnas också eftersom det finns en maxgräns för hur mycket förskoleavgiften får vara (stockholms stad, avgifter och inkomst, 13/12-2016).
För lågavlönade så kan det vara svårt att matcha tiderna på barnets förskola då många lågavlönade arbetar i service eller tjänstesektor där arbetstiderna inte stämmer överens med svenska förskolan. Detta är förstås även en kvinnofälla- eftersom de flesta som arbetar inom dessa sektorer ofta är just kvinnor.
Systemet i Nya Zeeland hjälper lågavlönade som måste lämna sina barn mer än 20 timmar per vecka på förskolan med bidrag som en kan ansöka till. som rik får en inte detta stöd. De som är rikare får ett större urval av förskolor. Rika har även råd ifall förskolan kräver donationer. Detta är det svårt för lågavlönade familjer att ha råd med. Dessutom har många kvinnor i låglöneyrken ingen möjlighet att stanna hemma fram tills dess att förskolan blir gratis vid 3-4 års ålder.
antal ord: 950
Källhänvisning
(sekovast, välfärd)
(skolverket, Mer om avgifter i skolan rev, sid 1, 2015)
(försäkringskassan,2016)
https://www.forsakringskassan.se/narbarnetarfott/barnbidrag
(socialstyrelsen)
https://www.socialstyrelsen.se/hittarattmyndighet/ekonomisktbistand/forsorjningsstod
(OECD, 2015) (OECD, 2016)
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetrycket-historiskt/
(scb, barn börjar tidigare i förskola, sid 1, 2006)
http://www.scb.se/Grupp/Valfard/BE0801_2006K02_TI_11_A05ST0602.pdf
(skolverket, skolformer och annan verksamhet, 2016-02-29)
http://www.skolverket.se/skolformer
(skolverket, så fungerar förskolan, 2016-04-08)
http://www.skolverket.se/skolformer/forskola/sa-fungerar-forskolan-1.196227
(stockholms stad, avgifter och inkomst, 13/12-2016)
http://www.stockholm.se/ForskolaSkola/Forskola/Avgifter/
(newzealandnow, childcare and preschool)
https://www.newzealandnow.govt.nz/living-in-nz/education/childcare-preschool
(Kelso, Nya Zealand ur ett barnhälsoperspektiv - ett välfärdsland för vissa?, sid 6, 2012)
Intervju
Cunningham, Una. Intervju gjord 23/11-2016 via Google Hangouts mellan Stockholm - Nya Zeeland (University elector language teacher).
Here you can read more about the differences between New Zealand and sweden's kindergarten systems. You can also watch a quick presentation on New Zealand's own kindergarten system!