DEMOCRAZY

Sverige och New Zeeland bygger på två olika välfärdsmodeller: socialdemokratisk och liberal välfärdsmodell. De bygger på olika värderingar och har olika bilder för hur ett samhälle uppnår bra välfärd. Sveriges välfärd bygger på socialdemokratisk välfärdsmodell, därför har vi högt skattetryck, mycket bidrag och generell välfärd som staten betalar till alla oavsett om de har jobb eller inte. Föräldrar får mycket pengar när de är föräldralediga och saker som t.ex. dagis är väldigt billigt, eftersom det finansieras av våra skattepengar.

 

I Nya Zeeland så har de en liberal välfärdsmodell. Det innebär att det är lägre skattetryck och arbetsgivaren betalar mycket av sina anställdas sociala skydd. Så om man inte har ett jobb så får man inte de förmåner som vi får i Sverige oavsett. Detta leder till att folk är drivna till att skaffa jobb och idén är att marknaden ska styra men än staten.

 

Fördelarna med välfärden i Sverige är att vi får så mycket bidrag och förmåner, oavsett om man har jobb eller inte. När föräldrarna är föräldralediga så kan de få upp till 942 kr/dag i föräldrapenning beroende på deras tidigare lön. Föräldraförsäkringen betalas av både staten och företaget. När ett företag anställer någon så betalar de lite skatt varje månad (arbetsavgift) för att de har anställt en person. De pengarna går till bla försäkring, pension och föräldrapenning. Sen får föräldrarna 1050 kr/månad av staten (barnbidrag) tills det år barnet fyllt 16 år.

 

Sammanlagt får föräldrarna 480 dagar betald ledighet där varje förälder har rätt till 50% av ledigheten. Varje förälder har alltså rätt till 240 dagar föräldraledighet (Det som är bra delar man lika på, Försäkringskassan, 2016). Man kan avstå att ta ut alla de 240 dagarna men varje förälder har 90 dagar reserverade till just den personen. Det betyder att om en av föräldrarna vill ge sina dagar till sin partner så hen är hemma mer än 240 dagar, så kan personen ge alla sina dagar till sin partner, förutom de 90 dagar som är reserverade till den personen. Om varje förälder ut mer än de 90 obligatoriska dagarna så får båda två extra pengar för varje dag de är hemma med sitt barn. Detta kallas jämställdhetsbonus och infördes i Sverige 2008 för att öka antalet dagar papporna är hemma med sina barn (Försäkringskassan, Utvecklingen går långsamt, 2016). Idag tar pappor i genomsnitt ut 25% av föräldraledigheten och mammor de resterande 75%.

 

I Nya Zeeland så är det främst mammorna som får ta ut föräldraledighet. Mamman får ta ut 18 veckor betald ledighet, efter det så har hon rätten att ta ledigt i 52 veckor utan att få betalt. Partnern kan få 1-2 veckors ledighet, beroende på hur länge hen har varit anställd på sitt jobb. Det är de rättigheter invånare har när de ska få barn och det gäller alla, men man kan inte få betald ledighet om man inte har ett jobb eftersom det är ens arbetsgivare som betalar ens sociala skydd. Hur mycket man får när man är hemma med barnet beror alltså på va för lön och villkor med sitt jobb man har. Eftersom jobbet har så mycket med ens trygghet och förmåner att göra så kan man förstå varför det folk inte får lika mycket föräldraledighet i Nya Zeelan som i Sverige. Utan jobbet har man ingen försäkring och marknaden styr så mycket av samhället så man vill antagligen vara så delaktig som möjligt då det inte finns något “socialt skyddsnät” att falla tillbaka på om det går dåligt. Nya Zeeland har länge gått fram och tillbaka med om de ska ha barnbidrag eller inte och vilka som ska få det (generellt eller selektivt bidrag). Just nu har Nya Zeeland inget generellt barnbidrag men de har ett så kallat “familjepaket” som går till lågavlönade familjer (Martina Johannesson, Landguiden, 2013).

​

Det som är bra med föräldraförsäkringen i Sverige är att den är generell, så alla får den oavsett inkomst. När man är nybliven förälder så finns det massa olika kostnader som kommer till och då är det skönt att få ett bidrag av staten. Det är ju alltid bra att få extra pengar som kan gå till ens bebis. Barnbidraget har också varit en viktig del när det kommer till jämställdhet inom ekonomin. När barnbidraget för lanserades 1948 så gick det endast till mamman. Det hjälpte till med att göra kvinnor mer självständiga då många kvinnor var hemmafruar och mannen var den som fixade familjens inkomst (Färsökringskassan, Barnbidraget 65år, 2013). Eftersom den ger mer pengar till familjer som delar på att ta hand om sina barn så ökar Eftersom vi har jämställdhetsbonus, vilket har ökat dagarna pappor är hemma med sina barn. Vi har många olika bidrag i Sverige, men de flesta måste man söka för att få. Ett selektivt barnbidrag gör att fler som behöver det kan ta del av det. Man tänker inte alltid på att bidrag finns som ett alternativ och det kan kännas skämmigt eller fel att söka bidrag men om man får det utan att behöva ansöka kan det vara lättare att ta emot. Det som är en negativ effekt av att välfärden är generell är att skatterna blir högre. Eller det behöver inte vara så, då ett land kan välja att lägga samma mängd pengar på något annat, men människor kan fortfarande tycka att det är surt att betala höga skatter när de själva inte skulle behöva det egentligen. Eftersom vi har en välfärd som bygger på en socialistisk välfärdsmodell så kommer det ju med höga skatter. De som tjänar på det mest är utsatta, som t.ex. fattiga.  

 

Föräldrar i New Zealand får inte så mycket hjälp från staten under graviditet/föräldraskap, dock får de pengar från sitt jobb. Mammor får vara hemma med sitt barn väldigt mycket men inte mammans partner/den andra föräldern. Det kan vara en anledning till sexism och tydliga könsroller i New Zealand. Företag anställer inte kvinnor ibland då de vet att om hon blir gravid så måste de betala för hennes ledighet upp till 4,5 månader och när hon kommer tillbaks från sin ledighet så måste hon få tillbaks sitt jobb. Så de måste hitta en ny person att ersätta henne medans hon är mammaledig. Pappor får som sagt bara som högst 2 veckor föräldraledighet så det är inte en lika stor omställning för företaget. Fattiga familjer kan inte alltid ta lika lång föräldraledighet då man får mindre pengar när man är föräldraledig. Efter att ens 4,5 betalda månader är färdiga så får man va ledig utan att få betalt i 1 år. Det är svårt att finansiera när man inte har så mycket pengar. För folk med mer pengar är det här inte en lika stor sak.